Ibland så dalar tankarna genom en som vinande vattenfall,
som de starkaste stormvindarna.
Och oavsett vad man gör för att stoppa det,
så är man maktlös.
Maktlös mot de krafter som är större än en själv.
Men ibland, bara ibland kanske man finner mod att möta dem,
se dem med andra ögon.
Då kanske man övervinner dem och får känna frihet.
Frihet...
Jag kan inte längre slåss mot det jag känner,
och jag kan inte längre förneka det som fyller mej.
Jag kan inte längre blunda och se åt ett annat håll.
Dags att ta till sej sanningen,
och sluta ljuga föe mej själv.
Det finns ögonblick som faller rakt igenom,
men lämnar outplåninga spår.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment