....

Dags att inse fakta.
Det behöver bli en förändring!

Jag behöver slå mej fri,
och jag behöver tid.
Mycker mer tid...

Jag behöver hjälp med att bryta ner mina murar.
Jag behöver hjälp med att låta någon komma nära.
Och jag har börjat, ett litet steg.
Jag berättade en sak för M som jag inte tidigare har berättat för någon annan.
Samtidigt som det är skönt, så är det otroligt skrämmande.
Var så länge sen jag litade på någon så fult ut.
Men M, du är speciell och jag vet att jag kan lita på du i alla situationer.
Och jag hoppas du aldrig sviker detta förtroende.
Du är min stjärna på himmlen.


Och så har jag ju en till här som jag litar på till hundra,
men denna person verkar försvinna allt längre bort från mej.
Och jag känner att jag börjar dra mej för att berätta saker för denne.
Att jag börjar stöta bort denna underbara varelse.
Och det är inte för att jag tycker mindre om den,
utan att jag bryr mej för mycket.
Och jag har alldeles för mörka hemligheter.
Vill inte se dej plågas av minna minnen,
eller se dej gå din väg för att det blir för mycket.
Men jag lovar dej, jag kommer alltid minnas dej.
Och du kommer alltid vara min vän.