Tuesday, January 11, 2011

Nytt år, nytt liv.

Det har börjat ett nytt år nu och det är många dagar sen jag skrev något.
Vad har hänt och inte hänt?

Hm, jag har träffat världens sötaste pojke (karl). Han är min pärla och finns alltid där för mej när jag behöver han som mest. Visst vi kanske tjaffsar lite och blir irriterade på varandra i mellan åt men vad gör det när kärleken är strak <3
Tror jag faktiskt för en gångs skull har träffat rätt och njuter av varje andetag tillsammans med han. Det är det bästa med hela 2010. Att jag fick äran att träffa den personen som gör mej hel.

Sen hände det tråkiga saker med, som att jag blev allvarligt sjuk en sväng och fortfarande kämpar för att komma tillbaka från. Med det stödet jag har så är det ingen fråga om jag kommer komma tillbaka, utan snarare när? För att bli mej själv igen både fysiskt och psykiskt kommer jag bli och sen kommer jag växa lite starkare ur det hela.

Nu skriver jag c uppsats, ska sluta röka och börjar min VFU på månda.
Just nu känns det som om livet inte kan bli ett dugg bättre.
Eller lite mer pengar skulle inte skada, men jag kan leva på det jag har.
För jag anser inte att pengar är viktiga, utan de människor man har runt omkring sej.
Detta har jag även fått lära mej genom min sjukdom.
Vilka som är ens sanna vänner som alltid finns där.
Och vilka som var ytliga vänner.
Vilka som blir sura och arga för minsta lilla,
samt vilka som förlåter ens misstag.

Wednesday, April 21, 2010

Finns det en famn för mej

Melissa Horn har så sjukt fina låtar och ibland kan man känna att man känner igen sej allt för mycket i det som hon sjunger.
Sen kan man ju diskutera hur normalt det är att känna igen sej i låtar.
Men vi alla har la sånt som kan relatera till i någon låt.
På ett eller annat sätt.

Nu till roligare nyheter eller dert beror på hur man ser det.
Mr J om vi kallar han det som har vandrat i mitt huvud som jag inte vet vad jag tycker eller tänker om.
Jag har kommit fram till vad jag tycker om han.
Han rör mej inte i ryggen, och nu när jag blickar tillbaka så kan jag inte förstå vad jag tyckte va så bra med honom.
Har jag verkligen varit så blind att jag inte kunde se han för vad han är.
Och för mej är han inget bra, han är inget spontan och har ingen äventyrs lystnad.
Vad skulle jag med en sån människa till?

Nej, jag behöver något bättre. Någon som kan drömma om hela världen med mej.
Någon som kan sträva efter något större och något mer.
Och någon som inte är rädd att testa nya saker.
Någon som vågar låta mej vara mej.

Sunday, April 18, 2010

Sliten

Igår var jag på shotsfest och njöt av livet.
Dagen efter så är man inte lika pigg men det är smällar man får ta.

Man börjar ha konstiga tankaar i huvudet.
Men man skakar av sej dem som om de vore vatten.
Men börjar fundera på vad man saknar i livet,
sen ger man upp för dessa tankar är alldeles för stora.
Alldeles för tunga.
Så man skjuter bort dem och låter dem inte komma fram igen.
I rules på att förtrycka känslor,
men en dag komemr det explodera upp i ansiktet på mej.
Den dagen, den sorgen!

Hur kan man inte älska sitt liv,
och hur kan man inte värdera det man har.
Eller, det beror väl på vad man har i livet som är vikigt.
Jag vet vad jag saknar men än är det inte försent.

Och jag tänker inte ge upp!