Söndag

Skulle man berätta om min helg så skulle det ta alldeles för lång tid.
Men kan säg att den innehållit fylla, skratt, hemligheter och älskade vänner.
Bättre kombo kan det inte bli.

Men samtidigt har den startat många funderingar som vanligt när man dricker,
och kommer på någe smart som faktiskt fastnar.

Denne helg har ingen skillnad mot andra helger.
Tänkte smarta saker som fastnade,
och nu kan jag inte sluta tänka på det.
Det sitter där inne och gnager, och jag kan inte släppa det.
Very inoying. (väldigt irriterande)

Men men, sånt är livet ibland.
Man ramlar, reser sej upp och fortsätter leva.

Alltid nummer 2, aldrig nummer 1....

Svenska hälsokampen

Jätte intressant koncept, ja visst.
Du får tränings schema, du lär dig äta nyttigt och du lär dej leva ett sundare liv.
Nackdelen är att det kostar nästan 20 000 kr.
Vem f*n har råd med det?

Jag vet att jag skulle älska att åka på nått sådant.
Först 4 veckor du tränar hemma, sen 1 vecka på "boot camp" för att sen avsluta med 3 veckor på hemmaplan. Kan de bli mer klockrent,
men, och det är ett stort men, det kostar alldeles för mycket.
Och ingen vanlig människa har råd att lägga ut dessa pengar på rak arm.

Visst din hälsa är viktig och du borde ha rätt till kunskapen om hur man bäst tar hand om sej,

MEN 20 000 jävla kronor, där försvann det hoppet så att säga...

Hmm

Idag är det en ganska slö dag, en ganska så ointressant dag.
Har inte hänt så mycket, och nu när klockan är över elva så kan man inte hopaps på att de händer så mycket mer heller.

Det är en dag jag har tagit till att sova, läsa, plugga och bara få finnas för mej.
Och det har vart ganska gott men samtidigt lite jobbigt.
Jobbigt för att man ger sej själv tiden till att tänka och låta en känna efter.
Men alla behöver såna dagar, alla borde sätta såna dagar för sej själv.
Som en klok människa en gång sa:
Om man inte mår bra själv, hur ska man lyckas få andra att må bra?

Och slutsatsen för mej är så att jag mår inte br aom jag inte tar hand om mej själv.
Och tar jag inte hand om mej själv så jag mår bra, då är jag inte till någon nytta för någon annan.
Det vill man ju vara ibland, till nytta för ens vänner när de har det tungt.
Eller något liknande.

Ibland kan jag känna att jag tar hand om mej själv för lite.
Andra dagar helt tvärtom, att jag är alldeles för självisk.
Men jag hoppas, tror och vet att om den dagar kommer då jag slutar bry mej om mina vänner och min familj.
Så har jag folk i mitt sociala nätverk som säger till mej att nu får det räcka.
Att jag har gått för långt över gränsen.

För utan mina vänner och min familj så existerar inte jag.
Sen är ju sanningen så att många av mina vänner har blivit en del av min familj.